Politiken gjorde mig till feminist!

skickad 9 juni 2018 01:50 av Desha Svenneborg

I mitt förra inlägg här på bloggen berättade jag om hur det är fler män i politiken än kvinnor.

Inlägget blev väldigt passionerat märkte jag, inte bara för att jag skulle gå igång på statistik, men för att jag levt detta. Jag har upplevt detta, jag ser det här hända gång på gång.

Vi stärker män med makt och gör det svårt för kvinnor och personer från underrepresenterade grupper (personer med funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, unga under 30 år och äldre över 65 år) att komma fram och orka stanna kvar som politiker. När det gäller personer med olika sexualitet, könsidentitet och religion har jag inte ännu sett sådan fakta som visar att dessa grupper är extra utsatta i just politiken MEN min övertygelse är att allt som gör att du ”sticker ut” från normen, gör att du blir utsatt.

Det är väldigt många olika saker som jag upplevt och sett hända som gör att jag är övertygad om att vi sopar banan för män och utövar ett motstånd (medvetet och omedvetet) mot kvinnor.

Tyvärr är jag inte ensam om dessa upplevelser. Jag har så många vittnesmål från kvinnor från olika partier som jag bär på.

Jag tänker på…

1.       Kvinnan som berättade om hur männen i lokalavdelningen i det parti hon var medlem i gick ihop för att se till att hon skulle få en lägre placering på kommunfullmäktigelistan än vad valberedningen föreslagit.

Jag tänker på…

2.      Kvinnan som berättade att hon blivit sjukskriven på grund av männens beteende i det parti där hon var aktiv. Hon berättade om hur den ständiga oschyssta behandlingen mot henne och andra kvinnor och de odemokratiska metoderna som männen använde satte sina spår, inte bara psykiskt utan även fysiskt tillslut.  

Jag tänker på…

3.     Den äldre kvinnan som uppmärksammade mig på den unga mannen med makt som hade höjt rösten och sagt ”Tig kvinna!” till henne mitt under sittande möte inför alla närvarande. Hon undrade varför jag inte hade reagerat, för ja, jag var på plats.

Jag undrar än idag varför jag inte uppmärksammade vad som hände i samma rum där jag satt?

Blev jag så chockad, eller var det min vardag då så jag inte ens reagerade längre på förtryck? Är det så det blir, att tystnaden inte ens alltid är ett medvetet val, det är en försvarsmekanism som sätter in när det blir för mycket?

Jag skäms i alla fall för att jag inte hade fattat då det jag med kristallklar skärpa ser idag.

Vi sopar banan för män med makt, underlättar, stöttar, upphöjer medan vi tyvärr i många fall inte ens ser kompetens hos kvinnor och andra underrepresenterade grupper. Vi förbiser kvinnor i valprocesser, vi känner oss manade att välja män men ”tvingade att kvotera” kvinnor trots att varenda sund person vet att kompetens inte sitter i kön.

#Metoo var det tillfället då vi fick tystnaden om sexuella trakasserier att hävas men tyvärr är vi fortfarande tysta om hur kvinnor behandlas när vi utmanar om makt och inflytande.

Att fördela makt och inflytande jämställt är extremt viktigt för demokratin, att alla ska ha en schyst chans att kunna bli och vara en del av utformandet av de samhällen vi lever i. Världen är ojämställd inom de flesta områdena och ett sätt att rätta till det är att se till att de med makt och inflytande utses jämställt. Förstå mig rätt: inte alla kvinnor är feminister tyvärr och kan jämställdhet (tänk bara på mig i exemplet ovan där jag inte hade hajat grejen än!) MEN att själva maktutövandet, beslutandet, sker under jämställda former är en förutsättning för att resten av världen ska kunna formas för alla, oavsett kön.

Hur tänker du bidra till att fler kvinnor får bli politiker?

1.       Är du själv politiker och behöver tänka på hur du sopar banan för andra? Vem stöttar du?

2.      Är du tjänsteperson och jobbar i ett Kommunhus, ett Landstingshus eller till och med i riksdagen - hur bemöter du kvinnor och män? Med samma respekt och gör ingen skillnad?

3.      Eller är du väljare och kan fundera på att kryssa fram en klok och bra kvinna i valet 2018?

#Intebaramänmedmakt är något som vi alla kan hjälpa till med att uppnå!

Det är ofta småsaker som spelar roll. Attityder, vem vi berömmer, vem vi lyssnar på. Att rösta på någon som bryter mot normer kan vara en lätt handling genom att sätta ett kryss i en ruta, men det kan göra stor skillnad i både politikens finrum och allas vår vardag.

Gör något, bryt tystnaden, nu spräcker vi maktobalansen!

Kukkamariia Valtola Sjöberg

Sammankallande

Jämställdhets- och mångfaldskommittén

Comments